Att vara lång

Jag är 183 centimeter lång.  Min längd är ett ständigt återkommande samtalsämne i alla olika sammanhang. Som tonåring var det i perioder hemskt. I vuxen ålder är jag mycket mer tillfreds och kan ofta vara glad över min längd. Jag vågar sen några år tillbaka till och med ha klackar ibland. Att vara tjej och lång är komplext och i många fall provocerande*, och som sagt något som gärna diskuteras vitt och brett. Igenkänningen i reportageserien i P1 om Den stora kvinnan behöver väl därför knappats utvecklas. Lyssna på serien, eller läs åtminstone kommentarerna som i sig säger väldigt mycket, oavsett din egen längd.

Del 1: Längden blev en fördel i karriären
Del 2: Alexandra – 180 cm spaningssoldat
Del 3: På film blir hon freak, Amazon eller driftskucku

 

* För att inte tala om att jag dessutom är en smal person, den kombinationen är dock smått omöjlig att diskutera eftersom det är än mer provocerande.